Kortbedrägeri: så anmäler du i rätt ordning

Person sitter med telefonen mot örat och ser bekymrad utFoto: MART PRODUCTION via Pexels

Gör i den här ordningen, uppifrån och ner:

  1. Spärra kortet. Först. Polisen anger att du behöver ha spärrat kortet innan du gör din polisanmälan.
  2. Reklamera till banken. Skriftligt, så snart det kan ske. Det är den underrättelsen lagen sätter fristen på.
  3. Polisanmäl. Spara ärendenumret.
  4. Vid tvist: anmäl till ARN.

Ordningen spelar roll, och det är underrättelsen till banken som är tidskritisk. Dröjer du med den kan du förlora hela kravet, medan polisanmälan inte bär någon motsvarande frist. Spärren kommer ändå först, eftersom den stoppar fortsatta uttag och Polisen anger att kortet ska vara spärrat innan du anmäler.

Den här ordningen gäller kortbedrägeri specifikt. Har du i stället swishat pengar direkt till en bedragare finns inget kort att spärra, och skyddet fungerar annorlunda. Se vår guide om Swish-bedrägeri för vad som gäller då.

Varför just den här ordningen

Polisen skriver det rakt ut på sin sida om kortbedrägerier: Du behöver ha spärrat kortet innan du gör din polisanmälan, oavsett om du har kortet kvar eller inte. Det gäller alltså även när kortet ligger kvar i plånboken och bara kortuppgifterna har kommit på avvägar.

Källa: Polisen, Kortbedrägerier.

Längre fram i kedjan har anmälan ett annat slags värde. Allmänna reklamationsnämnden räknar upp polisanmälan bland den bevisning du bör skicka in om du senare hamnar i tvist med banken. Det är inte ett formellt villkor för att ärendet ska tas upp. Hur anmälan går till för de bedrägerityper som inte rör kort går vi igenom i guiden om polisanmälan vid bedrägeri.

Steg för steg

  1. Spärra kortet hos din bank. Gör det innan du gör något annat, även om du inte vet exakt hur mycket som är taget. Spärren stoppar fortsatta uttag och den flyttar ansvaret. Efter en spärranmälan bär du enligt betaltjänstlagen inte något ansvar för transaktioner som sker därefter, med undantag för svikligt förfarande. Vår guide spärra kort går igenom hur du når din bank.
  2. Reklamera transaktionerna till banken. Skriftligt, och så snart det kan ske. Det är banken, inte polisen, som betalar tillbaka pengarna, och det är den här underrättelsen lagen sätter fristen på. Beskriv vilka transaktioner som är obehöriga, när du upptäckte dem och när du spärrade kortet.
  3. Gör polisanmälan. Kortet är spärrat, så vägen ligger öppen. Har du kortet kvar och pengar ändå dragits kan du anmäla via webbformuläret på Polisens sida om kortbedrägerier. Webbanmälan förutsätter dock att du har svenskt personnummer eller samordningsnummer och inte har skyddad identitet. Är kortet stulet eller borttappat, eller drogs pengarna efter att en okänd person kontaktat dig, ringer du 114 14 i stället, och samma sak gäller om webbformuläret inte är öppet för dig. Skriv ner ärendenumret och spara det tillsammans med kontoutdraget där transaktionerna syns. Det är det underlag du behöver i steg fyra.
  4. Anmäl till ARN om banken säger nej. Bara om ni är oense. Se villkoren längre ner.

Ditt ansvar: huvudregeln är noll kronor

Här finns en seglivad missuppfattning: att du alltid har en självrisk på 400 kronor. Det stämmer inte. Huvudregeln i betaltjänstlagen är att banken ska återställa kontot, alltså noll kronor för dig.

Beloppen 400 kronor och 12 000 kronor är undantag som styr olika situationer, och de gäller bara om vissa villkor är uppfyllda. Vilket belopp som blir aktuellt hänger på hur du hanterat din personliga behörighetsfunktion, exempelvis kod och BankID. Hela ansvarsstegen, med lagrum för varje nivå, går vi igenom i guiden om obehöriga transaktioner. Läs den innan du accepterar ett avdrag från banken.

Går banken med på reklamationen ska återställandet enligt 1 § ske omedelbart och senast i slutet av den bankdag som inträffar efter att banken fått kännedom om transaktionen. Misstänker banken att transaktionen var behörig har den rätt till en skälig tid för att undersöka saken.

Vänta inte på 13-månadersgränsen

Du har hört att du har 13 månader på dig att reklamera. Den siffran finns i lagen, men den är inte den regel som avgör ditt ärende.

I 6 § står att du ansvarar för hela beloppet om du inte underrättar banken så snart det kan ske efter att du fått vetskap om de obehöriga transaktionerna. Det är primärregeln. Först därefter kommer 13 månader, och den gränsen är dessutom villkorad av att banken har lämnat information om transaktionerna till dig. Fristen räknas från när beloppet belastade kontot, inte från när du upptäckte det.

Praktiskt betyder det att du kan förlora hela kravet långt innan 13 månader har passerat, helt enkelt genom att dröja. Konsumenternas Bank- och finansbyrå rekommenderar som riktmärke att du reklamerar inom två månader från det att du fick vetskap. Det är en rekommendation, inte en lagstadgad frist, och den ersätter inte kravet på att agera så snart det kan ske. Byrån anger samtidigt den yttre gränsen utan villkor: du måste i alla fall reklamera senast 13 månader från det att transaktionen genomfördes. Lagtexten villkorar den gränsen, och det är lagtexten vi följer.

Om banken säger nej

Ett avslag från banken är inte sista ordet. Tvisten prövas av Allmänna reklamationsnämnden. Två trösklar styr om ärendet tas upp, en avgift tillkommer, och en fjärde punkt avgör hur väl du står när det väl prövas:

  • Värdegräns 3 000 kronor. Värdet av det du kräver måste uppgå till minst det beloppet. Undantaget gäller tvister om tillgång till betalkonto enligt 4 a kap. betaltjänstlagen, inte obehöriga transaktioner. Kräver du bara självrisken på 400 kronor tillbaka når kravet alltså inte upp till gränsen, medan hela det obehöriga beloppet räknas när det är det du kräver.
  • Tidsgräns. Ett år från ditt första klagomål till banken, med två månaders förlängning om bankens hantering dragit ut på tiden.
  • Avgift 150 kronor. ARN tar ut en anmälningsavgift som inte betalas tillbaka även om nämnden beslutar att inte pröva ärendet. Avgiften räknas inte in i värdegränsen, så stäm av de två punkterna ovan innan du betalar.
  • Polisanmälan. ARN listar den bland den bevisning du bör skicka in, så ha ärendenumret och kontoutdraget framme när du anmäler hit.

Vänd dig inte till Finansinspektionen med din tvist. FI är tillsynsmyndighet och skriver själv att myndigheten inte kan ge dig personlig hjälp. Däremot har FI en sida för dig som drabbats av bedrägeri som är värd att läsa. Klagomål på banken som sådan kan du anmäla dit, men pengarna får du tillbaka via banken eller ARN.

Sammanfattat

Spärra först, för det stoppar fortsatta uttag och Polisen vill ha spärren gjord före anmälan. Reklamera sedan till banken så snart det kan ske, för det är där pengarna sitter och dröjsmålet är den verkliga risken. Polisanmäl därefter och spara ärendenumret, det är bevisning om du hamnar i tvist. Utgå från att du ska ha tillbaka hela beloppet, inte att en självrisk är självklar.

Senast faktagranskad: 26 augusti 2026

I korthet