Har någon tagit pengar från ditt konto vill du helst göra allting på en gång. Men ordningen spelar roll, och anmälningsvägen är inte densamma för alla bedrägerier. Bara kortbedrägeri går att anmäla direkt på Polisens webbplats, och bara i det fall där kortet finns kvar hos dig. Har du blivit lurad via Swish, ett telefonsamtal eller ett kapat BankID återstår telefon eller ett besök på en polisstation.
Det är en detalj som ställer till det för många, eftersom den upptäcks först när man sitter framför formuläret och inte hittar sin situation i listan.
Gör det här först, i den här ordningen
- Spärra kortet eller kontakta banken. Det stoppar fortsatta uttag och flyttar ansvaret.
- Reklamera till banken. Det är banken som betalar tillbaka pengarna, inte polisen.
- Gör polisanmälan. På webben bara om det gäller kortbedrägeri och kortet finns kvar hos dig, annars via 114 14.
- Vänd dig till Allmänna reklamationsnämnden om banken säger nej.
Pågår brottet just nu ringer du 112. På Polisens samlade bedrägerisida står ”Ring 112 om brottet pågår.” På undersidorna är formuleringen bredare, till exempel på sidan om telefonbedrägeri: ”Ring 112 om brottet händer nu, eller om polisen behövs på plats snabbt.” Du behöver alltså inte avgöra om brottet fortfarande pågår, det räcker att polisen behöver komma snabbt.
Bara en av tio bedrägerityper kan anmälas på webben
Polisen listar tio bedrägerityper på sin sida om bedrägerier: annonsbedrägeri, fakturabedrägeri, falska sedlar, identitetsbedrägeri, investeringsbedrägeri, kortbedrägeri, nätfiske, oseriösa hantverkare, romansbedrägeri och telefonbedrägeri. Vi läste samtliga undersidor den 5 augusti 2026. Exakt en av dem har en webbanmälan.
Polisen skriver det rakt ut på sin bedrägerisida:
”Kortbedrägeri kan du enkelt anmäla direkt på webben om du har svenskt personnummer eller samordningsnummer. Andra typer av bedrägeri anmäler du genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation.”
På de nio övriga sidorna står samma sak i en fast formulering: ”Det finns två sätt att göra en polisanmälan på: ring polisen på 114 14, besök en polisstation.” Det gäller alltså även nätfiske, där pengarna ofta försvunnit från ett kort, och identitetsbedrägeri, som är den kategori ett kapat BankID normalt hamnar i.
| Din situation | Anmälningsväg |
|---|---|
| Någon har handlat med dina kortuppgifter och du har kortet kvar | Webbanmälan hos Polisen, eller 114 14 |
| Kortet är stulet eller borttappat, eller pengar drogs efter att en okänd person kontaktat dig | 114 14 |
| Du har swishat pengar till en bedragare | 114 14 eller polisstation |
| Någon har ringt och lurat dig att signera eller lämna uppgifter | 114 14 eller polisstation |
| Ditt BankID har använts av någon annan | 114 14 eller polisstation |
| Brottet pågår just nu | 112 |
Webbanmälan har dessutom fyra villkor som sällan nämns, och två av dem stänger dörren för de flesta. Polisen anger på sidan om kortbedrägerier att e-tjänsten gäller när ”Kontot är kopplat till ett kort som inte är stulet eller borttappat”, och att ”Webbanmälan är öppen för dig som har svenskt personnummer eller samordningsnummer. Du får inte ha skyddad identitet.” Ovanför e-tjänsten står dessutom: ”Ring 114 14 om du har blivit av med ditt kort eller om pengar dragits efter att du blivit kontaktad av en okänd person via sms, Swish, telefon, internetköp, mejl eller i hemmet.”
Har du alltså blivit av med kortet, eller blivit kontaktad av bedragaren först, är telefon vägen även vid kortbedrägeri. Detsamma gäller om du har skyddad identitet eller saknar svenskt personnummer och samordningsnummer. Webbanmälan är byggd för ett smalare fall: kortet ligger kvar hos dig och pengar har ändå dragits på ett okänt sätt. Hela ordningen i just det fallet går vi igenom i guiden om att anmäla kortbedrägeri.
Därför ska spärren komma före anmälan
För kortbedrägeri är ordningen inte ett råd utan ett krav från Polisens sida: ”Du behöver ha spärrat kortet innan du gör din polisanmälan, oavsett om du har kortet kvar eller inte.” Formuleringen täcker in det fall som förvirrar flest, nämligen att kortet ligger kvar i plånboken och bara kortuppgifterna har kommit på avvägar. Vår guide om att spärra kort går igenom hur du når din bank.
Det finns ett juridiskt skäl också, och det är starkare än det praktiska. Enligt 5 a kap. 4 § betaltjänstlagen ansvarar du inte för något belopp som belastar kontot efter att du anmält att betalningsinstrumentet ska spärras, med undantag för svikligt förfarande. Spärranmälan är alltså den tidpunkt som drar en linje i ansvaret. Varje minut du lägger på att formulera en polisanmälan innan du spärrat är en minut där den linjen ännu inte är dragen.
Vid bedrägerier utan kort pekar Polisen åt samma håll, fast med banken i stället för spärren. På sidan om nätfiske står att du ska ”ring din bank och kontrollera om de kan stoppa transaktionen” innan anmälan. Har du swishat pengar gäller en annan logik än vid kortköp, eftersom du själv signerade betalningen. Det går vi igenom i guiden om Swish-bedrägeri.
Vad polisen faktiskt vill ha av dig
Kraven skiljer sig åt mellan bedrägerityperna, vilket är lätt att missa när man förberett fel saker.
Vid kortbedrägeri ber Polisen dig att ”Ta fram ditt kontoutdrag så att du ser vilka försäljningsställen som bedrägeriet har skett på”. Det är alltså inte beloppet i sig som är det centrala underlaget, utan var köpen gjordes.
Vid nätfiske gäller i stället: ”Spara och ta fram all skriftlig bevisning du kan, som kontoöverföringar och konversationer via e-post och sms.” Radera alltså inte det bedrägliga meddelandet i frustration, vilket är en vanlig första impuls.
Vid telefonbedrägeri sätter Polisen banken först. Den egna sidan om telefonbedrägeri inleder listan med: ”Kontakta din bank direkt för att stoppa eventuella betalningar eller spärra ditt bankkort. Alla banker har ett särskilt telefonnummer som du kan ringa dygnet runt.” Därefter vill Polisen veta från vilket telefonnummer du blev kontaktad och vad som hände under samtalet: om du blev kopplad vidare, om du identifierade dig, och om du ombads klicka på en länk eller besöka en viss webbplats. Skriv ner det medan du minns, gärna innan du ringer.
Anmälan är inte det som ger dig pengarna tillbaka
Här missförstås rollfördelningen ofta. Polisanmälan startar en brottsutredning. Återbetalningen är en helt annan process, och den sköts av banken.
Huvudregeln vid en obehörig transaktion står i 5 a kap. 1 § betaltjänstlagen: banken ska återställa kontot till den ställning det skulle ha haft om transaktionen inte genomförts. Det ska ske ”omedelbart och senast i slutet av den bankdag som inträffar efter det att betaltjänstleverantören har fått kännedom om transaktionen”. Finns anledning att misstänka att transaktionen är behörig har banken rätt till skälig tid att undersöka saken. Hela ansvarstrappan, med de belopp som kan minska återbetalningen, går vi igenom i guiden om obehöriga transaktioner.
Betaltjänstlagen ställer inget krav på polisanmälan för att banken ska betala tillbaka. Konsumenternas Bank- och finansbyrå nämner heller inte polisanmälan bland stegen i sin genomgång av vad du ska göra vid obehöriga uttag, där stegen är att spärra och sedan reklamera. Enskilda banker kan däremot begära en polisanmälan i sina egna villkor eller i sin handläggning. Kontrollera vad som gäller hos just din bank innan du utgår från det ena eller det andra.
Det som däremot är tidsatt är reklamationen till banken. Enligt 5 a kap. 6 § ansvarar du för hela beloppet om du inte underrättar banken ”så snart det kan ske” efter att ha fått vetskap om transaktionerna. Lagen sätter ingen siffra på det. Konsumenternas byrå gör en tolkning: ”Ett riktmärke kan vara inom två månader från det att du fick vetskap om transaktionen.” Den yttre gränsen på tretton månader från belastningsdagen gäller enligt samma paragraf bara om banken lämnat information om transaktionerna. Riktmärket på två månader är alltså en rekommendation, inte lagtext, och den skillnaden är värd att hålla isär. Här säger vår egen källa något annat än lagtexten: Konsumenternas byrå skriver den yttre gränsen utan villkor, ”I alla fall måste du reklamera till banken senast 13 månader från det att transaktionen genomfördes”, medan paragrafen knyter den till att banken lämnat information om transaktionerna. Vi följer lagtexten, men vänta inte in någon av gränserna.
Om banken säger nej
Då prövar Allmänna reklamationsnämnden tvisten, men två trösklar måste passeras. Värdet av det du kräver ska uppgå till minst 3 000 kronor, och anmälan ska ha kommit in inom ett år från det att du första gången klagade till banken. Ett mindre kortbedrägeri faller alltså utanför nämndens prövning.
Polisanmälan får sin praktiska betydelse här. I ARN:s anmälningsblankett för bankärenden står polisanmälan uppräknad under rubriken ”Exempel på bevisning du bör skicka in om du anser att det har betydelse i ditt ärende”, tillsammans med avtal, kontoutdrag, kvitton och motpartens svar. Det är formulerat som bevisning, inte som ett formellt villkor för att ärendet ska tas upp. Nämnden frågar i samma blankett efter exakta klockslag för när du förlorade kortet, när du upptäckte förlusten och när du spärrade det, vilket är ännu ett skäl att anteckna tider redan första dagen.
Efter att anmälan är gjord
Anmälan får ett diarienummer som står högst upp på handlingen. Det är numret du använder om du vill ändra eller lägga till något. Enligt Polisens genomgång av vad som händer efter en polisanmälan skickas kopian till din digitala brevlåda tidigast efter 48 timmar, och till folkbokföringsadressen tar det normalt omkring tio arbetsdagar om du saknar digital brevlåda.
Komplettering fungerar som anmälan i övrigt: för kortbedrägeri går det att göra på webben, för andra bedrägerier gäller 114 14. Polisen bygger också upp en tjänst som heter Mina sidor, där status på vissa ärenden går att följa inloggad.
Uppgifterna om Polisens anmälningsvägar och villkoren för webbanmälan kontrollerades den 5 augusti 2026 på polisen.se. Lagrummen i 5 a kap. betaltjänstlagen kontrollerades samma dag mot lagtextens gällande lydelse.
Vanliga frågor
Måste jag polisanmäla för att banken ska betala tillbaka?
Betaltjänstlagen ställer inget sådant krav. Huvudregeln i 5 a kap. 1 § är att banken ska återställa kontot, och återbetalningen är knuten till din reklamation till banken, inte till en polisanmälan. Enskilda banker kan ändå begära en anmälan i sina villkor, så kontrollera vad som gäller hos din bank. Hamnar du i tvist är anmälan dessutom sådan bevisning som ARN vill se.
Kan jag anmäla Swish-bedrägeri på webben?
Nej. Polisens webbanmälan för bedrägerier omfattar kortbedrägeri. Har du swishat pengar till en bedragare anmäler du genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation, precis som vid telefonbedrägeri, romansbedrägeri och annonsbedrägeri.
Hur snabbt måste jag höra av mig till banken?
Lagen säger ”så snart det kan ske” efter att du fått vetskap om transaktionerna. Konsumenternas Bank- och finansbyrå anger två månader som riktmärke. Den yttre gränsen på tretton månader från den dag beloppet belastade kontot gäller bara om banken lämnat information om transaktionerna, så vänta inte in den.
Vad gör jag om jag har skyddad identitet?
Då kan du inte använda webbanmälan, eftersom Polisen anger att den är öppen för dig med svenskt personnummer eller samordningsnummer och att du inte får ha skyddad identitet. Ring 114 14 eller besök en polisstation i stället.
Senast faktagranskad: 5 augusti 2026